Dancing on my own

Det är lite som när man var liten och räknade ner dagarna till julafton. Idag är det dan före dan före dopparedan (fast egentligen bara dan före dopparedan) med "julaftonsmått" räknat. Känslan är att man borde vara lite nostalgisk och minnas tillbaka till de vackra tiderna då man bara levde i nuet och inte hade en tanke på framtiden. Faktum är att jag under de senaste veckorna har levt extremt mycket i nuet. Fokus har bara varit på att klara av dagen med alla dess innebörder.

För att samla mig och sammanfatta lite då:
Lågstadiet - en liten mes var jag, en typisk sådan som man tänker sig när en mamma säger "Det här är min lilla". 
Mellanstadiet - något liknande. Jag gjorde inte en fluga förnär.
Högstadiet - återigen den där tjejen som stod bredvid, lyssnade, hade stor respekt för niorna och var i allmänhet väldigt blyg.
Gymnasiet - herregud, vad hände? Min mentala ålder är fortfarande 16,5 år. Rösträtt, körkort och galna nätter är inget jag egentligen är mogen för. Återigen - vad fan hände!?

Och nu är det slut. Det är ju som om det precis har börjat.



Bal

Broder fick agera fotograf


Lose control

Herregud. Det här är inlägg nr 300 och idag är det bal. 

PUSS


A drop in the ocean

Jag inser bara mer och mer hur stressad jag har varit den senaste tiden. Jag har varit stressad för att jag har haft mycket i skolan, sovit för lite, umgåtts för lite, pluggat för lite (tro det eller ej) - listan kan göras lång. Jag har längtat efter att kunna släppa taget, vara spontan, ta en sväng med kameran, sätta mig med photoshop och wacomplattan och helt enkelt bara vara kreativ.

Det är nu jag har tid att vara kreativ. Nu känner jag inte pressen att jag sover för lite. Egentligen gör jag det, men jag stöter bort de tankarna så fort de kommer, med tanken att jag faktiskt inte har något att vara stressad inför. Nu umgås jag som aldrig förr. Okej, det kan väl diskuteras, men jag gör det utan att känna att jag har vettigare saker att ta tag i. 

Dock känns det som om något fattas. Jag känner mig tom. Jag antar att det bästa är att bara acceptera situationen, den är ju trots allt inte så farlig ;). Så länge har jag haft så mycket i tankarna vad det gäller prov, inlämningar, redovisningar - you name it. Men nu då? Nu när allt är gjort, vad ska jag göra nu? 

Jag jobbade till 21 idag, kom hem 22, åkte till iväg igen runt 23.30 och kom hem för snart en timma sedan. Sådana här kvällar vill jag ha fler av!

Nu kom tidningsbudet och det är snart ljust. Fåglarna kvittrar.

En suddig bild. Min bästa bild, lyckat. Maggio <3

Är det såhär det känns att vara lycklig

Veronica Maggio har något extra. Självklart hade jag velat stå längst fram och gråta av lycka. Gråta för att skolan är slut och gråta för att Veronica är bäst i världen, förlåt, Veronica Maggio är bäst i världen. Vilken brud! Härligt med 18 000 personer i publiken. Fantastiskt rent ut sagt! 

Vad är lycka om inte fina kvällar i Göteborg med fina människor? Ge mig mer!

Sing me a sad song and make me feel better

Jag orkar inte mer fysik. Usch. Och idag har jag typ inte fått gjort någonting. Jag har somnat med huvudet i formelsamlingen några gånger. Nu ska jag göra några lätta uppgifter så att jag åtminstone får lite bättre självförtroende inför morgondagen. 

Klockan 12 är det över. Ses då. Jag dör lite så länge. K?


Heart skips a beat

Ikväll är jag otaggad på allt, verkligen allt. Fysiken skaver som ett skoskav. Jag verkligen avskyr den.

Var och tränade (!!!) och solade med K förut, vilket var himla trevlans. Men när jag kom hem gick luften ur. Ugh, så nu ska jag sova och vakna upp till en bra dag imorgon!

Österrike, baby. Saknasaknasaknasakna!!!!!! Tackhej

FRI DANS

säger väl allt egentligen!? 

Vad säger musiksverige om Azerbajdzjan i ESC ikväll förresten? Vilket skämt rent ut sagt! Att vinnaren sjunger falskt är väl inte acceptabelt? Vi hejade tappert på Eric ända in i slutet men oj, vilken besvikelse när Italien gick om. Mina vänner (inte jag alltså) skrek ut sin förtvivlan. Skrek för att Azerbajdzjan var sämst och skrek för att Eric inte fick behålla andraplatsen. Vilken kväll! Maxad ut i fingerspetsarna skulle man väl kunna säga. Här slutar jag. 

Punkt.

Jag ser ljuset

Idag:
Nationellt i Engelska B (omg fail)
Matte diskret-prov (wow)

Imorgon:
Tal i Svenska C (panik)
Samhällskunskapsredovisning (HAHA)

Ungefär så ser det ut nu det närmaste. Efter imorgon har jag bara Fysik B-provet och en samhällsredovisning (till) kvar! Herregud. Slutet är nära. 



Down to earth

Ikväll är jag hög. Hög på livet, vänner och inte minst hög på att oljan vi lackerar golv med luktar så starkt (vilken nog är den största orsaken). Jag har hela dagen gått omkring i tron om att det är söndag idag. Usch, vilken tur att man har så fel ibland.

Jobbet idag var trevligt. Jag var brutalt hes och var i stort sett helt död ett tag. Men vilka trevliga människor jag jobbade med!



Clarity

Igår hade jag en helt otroligt grym kväll! Lite nostalgi över det hela minst sagt! Några som saknades dock, men det var ändå helt amazing! Tackåtack!

Idag ska jag jobbajobba. Men jag måste säga att känslan är att det kommer att bli ganska roligt faktiskt! 8h i värmen ska ändå bli rätt fett, i dubbel bemärkelse. 

Tjing.

Finns det en så finns det flera

Nu är det slutspurt fram till den 20 maj. 

Ingen facebook förutom på iPoden där jag endast kollar news feed och ifall det har hänt något som angår mig, och därmed absolut ingen chatt! 
Inget slösittande vid datorn
Tidiga kvällar
Ta tag i läxor i tid och inte minst fysiken. Jävla skitfysik

Hejaheja.

O mare nero, o mare nero, o mare ne

Den här veckan har jag prov onsdag, torsdag och fredag, fml. Fysik breddning, svenska c och nationellt i engelska b. Jaa, men önska mig lycka till, tack :)

Tagga nationellt prov i fysik B om ett par veckor då, eller? Jag är cool som kan det grundläggande i elektromagnetism-kapitlet. 



Dvärgen

Jag förstår mycket väl att fursten älskar henne. Själv skulle jag inte kunna göra det, men det är en helt annan sak. - Skulle jag i själva verket alls kunnat älska någon? Jag vet inte. Det skulle väl i så fall ha varit furstinnan. Men henne hatar jag ju istället.

Och ändå känner jag att hon är den enda jag möjligen skulle kunnat älska. Hur det kan förhålla sig på det viset förstår jag inte alls, det är mig fullkomligt obegripligt.

Kärleken är verkligen något som man inte vet någonting om.

Det ekar över hela staden

Riktigt fet helg! Jag är nöjd till 1000! Nu har jag bara 90 sidor kvar att läsa tills imorgon. Skönt med framförhållning känner jag... Chillade ett tag med Abbe på golfbanan, vilket var lite (mycket) roligare än att läsa om en dvärg.

Woopwooooop!!!

RSS 2.0