Midnight sky
Jag tappar alltid bort mig själv den här tiden på året.
Härom kvällen försökte jag sätta ord på tankar och känslor som aldrig riktigt kommer till uttryck annars, som behöver få ventileras.
Jag är ledsen för att jag känner mig stressad.
Jag är stressad för att jag inte längre får något gjort.
Stressad för att listan med saker att pricka av bara blir längre.
Stressad för att det snart är jul, mitt i all min vardagsstress.
Hur fan ska jag hinna med allt?
Jag är stressad inför framtiden.
För att jag tar examen om ett halvår.
För att finalarbetet av hela högskoletiden måste bli bra.
För att tiden går så fruktansvärt fort.
För att jag vill ha en framtid inom området jag pluggar.
För att lyckas få ett jobb.
Jag är stressad för att jag inte är tillräckligt driven.
För att jag inte är lika driven som mina vänner.
Jag är stressad för att människor förväntar sig saker av mig som jag inte levererar i tid.
Men jag orkar inte vara exemplarisk.
Därför är jag stressad.
Jag är ledsen för att jag känner mig otillräcklig.
Jag är ledsen för att jag inte är mig själv.
Jag är ledsen för att jag bara vill spy på mitt liv och min livssituation.
Jag vill spy på all den tid jag har slösat bort genom att göra precis ingenting.
Jag är ledsen för att jag varje helg inser att jag följer familjeprogrammen på TV4.
Jag är ledsen för att ingen hör av sig när jag sitter hemma själv.
Jag är ledsen för att jag själv inte gör något åt min situation och hör av mig själv.
Härom kvällen försökte jag sätta ord på tankar och känslor som aldrig riktigt kommer till uttryck annars, som behöver få ventileras.
Jag är ledsen för att jag känner mig stressad.
Jag är stressad för att jag inte längre får något gjort.
Stressad för att listan med saker att pricka av bara blir längre.
Stressad för att det snart är jul, mitt i all min vardagsstress.
Hur fan ska jag hinna med allt?
Jag är stressad inför framtiden.
För att jag tar examen om ett halvår.
För att finalarbetet av hela högskoletiden måste bli bra.
För att tiden går så fruktansvärt fort.
För att jag vill ha en framtid inom området jag pluggar.
För att lyckas få ett jobb.
Jag är stressad för att jag inte är tillräckligt driven.
För att jag inte är lika driven som mina vänner.
Jag är stressad för att människor förväntar sig saker av mig som jag inte levererar i tid.
Men jag orkar inte vara exemplarisk.
Därför är jag stressad.
Jag är ledsen för att jag känner mig otillräcklig.
Jag är ledsen för att jag inte är mig själv.
Jag är ledsen för att jag bara vill spy på mitt liv och min livssituation.
Jag vill spy på all den tid jag har slösat bort genom att göra precis ingenting.
Jag är ledsen för att jag varje helg inser att jag följer familjeprogrammen på TV4.
Jag är ledsen för att ingen hör av sig när jag sitter hemma själv.
Jag är ledsen för att jag själv inte gör något åt min situation och hör av mig själv.
Jag kan stå och titta mig i spegeln och bara se någon där på andra sidan. Jag observerar mitt liv som om det inte är jag som lever det egentligen. Det känns som att min kropp utför handlingar utan att jag är med. Jag känner mig bara borttappad. Hoppas att jag kommer till rätta till våren.
Thinking out loud
För fyra år sedan gick jag mitt sista halvår på gymnasiet. Jag kommer inte ihåg jättemycket av den våren mer än att den var extremt jobbig, både i skolan och för mig personligen. Jag kommer ihåg att jag i stort sett varje dag somnade på köksbordet, i fysikboken. Det var exempelvis så jag insåg att jag var hungrig. Av flera anledningar mådde jag inte alls bra då. Något som jag dock minns väldigt väl är hur mina tankar gick angående min situation som jag var högst medveten om. Jag föreställde min självkänsla som en tegelmur. Denna mur skiljde mitt yttre beteende från hur jag egentligen mådde. Jag föreställde mig hur muren växte och blev starkare när tiden gick och jag höll mig på rätt bana, vilket innebar att inte tillåta mig själv att på något sätt visa - varken för mig själv eller för någon annan - hur det låg till innanför muren. Brast jag, brast muren. Då fick jag börja om på nytt, eller åtminstone mura igen hålet som hade skapats. Jag tänker ofta på den muren. Den följer med mig i mycket, även om jag inte alls på samma sätt mår så som på gymnasiet nu, men framför allt är det varannan helg den gör sig påmind. De helgkvällar jag ensam sitter framför TVn och väntar på att gå och lägga mig för att vakna upp till en dag på jobbet. Mitt fina jobb, jag älskar mitt jobb, det är en hälsoboost för mig där jag kan glömma allt vad skola och vardag heter och bara fokusera på att göra fina löv i gästernas lattar. Däremot är ensamma helgkvällar något av det värsta jag vet, vilket tyvärr går hand i hand med mitt älskade jobb. Speciellt nu när det är påsk och därmed långhelg som så många spenderar med släkt och vänner. Problemet är att jag inte gör något åt det. Jag sitter i min egen skit och är missnöjd helt frivilligt, för att jag har jobbhelg i en stad som alla mina vänner flyr under påsken. Jag trivs ofta i mitt eget sällskap, men inte på helgkvällar när det är påsk. Då brister jag, och min mur.
Slå mig hårt i ansiktet
Maj slutade bra trots allt. I efterhand ser jag tillbaka på det som en väldigt bra månad. Vissa dagar var såklart sämre än andra, men över lag gick allt väldigt bra. Jag kanske ska börja pendla igen?
Min sommar var helt fantastisk! Jag hade inte velat byta bort någonting. Mitt jobb var grymt. Jag hade jätteroligt och semestern var oslagbar!
Nu när jag har flyttat ner till Halmstad igen är det återigen något som drar i mig och får mig att känna mig felplacerad. Varför ligger inte Alingsås närmare Halmstad? Och varför är det så dyrt att åka dit!?
Jag ska inte säga att jag har lust att skita i allt vad Halmstad heter, för jag älskar mina vänner och min utbildning i Halmstad och jag har väl någon slags prestationsångest som gör att jag aldrig medvetet skulle hoppa över eller inte satsa fullt ut på en skoluppgift. Men på något sätt skulle jag vilja pausa några dagar, kanske få en såndär dunderförkylning eller på något annat sätt bli dålig (inte allvarligt såklart) för att ha en anledning till att få stanna i Alingsås några dagar extra även om jag missar föreläsningar i Halmstad, men ändå inte få dåligt samvete för att jag inte är där. Jag är ju sjuk liksom..?
Det känns som att jag bara skriver i den här bloggen när jag är deppig. Det kanske är bra, för jag skriver ju så sällan. Så jag antar att jag är glad däremellan!
Min sommar var helt fantastisk! Jag hade inte velat byta bort någonting. Mitt jobb var grymt. Jag hade jätteroligt och semestern var oslagbar!
Nu när jag har flyttat ner till Halmstad igen är det återigen något som drar i mig och får mig att känna mig felplacerad. Varför ligger inte Alingsås närmare Halmstad? Och varför är det så dyrt att åka dit!?
Jag ska inte säga att jag har lust att skita i allt vad Halmstad heter, för jag älskar mina vänner och min utbildning i Halmstad och jag har väl någon slags prestationsångest som gör att jag aldrig medvetet skulle hoppa över eller inte satsa fullt ut på en skoluppgift. Men på något sätt skulle jag vilja pausa några dagar, kanske få en såndär dunderförkylning eller på något annat sätt bli dålig (inte allvarligt såklart) för att ha en anledning till att få stanna i Alingsås några dagar extra även om jag missar föreläsningar i Halmstad, men ändå inte få dåligt samvete för att jag inte är där. Jag är ju sjuk liksom..?
Det känns som att jag bara skriver i den här bloggen när jag är deppig. Det kanske är bra, för jag skriver ju så sällan. Så jag antar att jag är glad däremellan!
Face off
Maj ska vara en glad månad. Jag försöker alltid att vara glad. Ofta får jag höra att jag dessutom lyckas att förmedla denna känsla till andra.
Inom mig kommer den här månaden dock inte bli lika glad. Det är tungt nu. Jag känner mig bara besvärlig och månaden har inte ens börjat. Mitt kontrakt på min lägenhet har gått ut och jag pendlar 5h om dagen eller sover hos kompisar när det krisar.
På något sätt känns allt mer ensamt nu. Ångesten stiger mig upp över öronen. Hela tiden måste jag ha koll på hos vilken kompis jag har min väska och om det är okej att den står där. Just nu blir det ett så centralt ämne i mitt huvud att det tar upp en stor del av min energi.
Mina vänner är guld. De ställer upp, erbjuder soffor, madrasser och sällskap. Samtidigt är jag trasig inuti. Jag tycker att jag tränger på. Jag vill bo själv eller med David, inte i en resväska.
I skolan går det bra. Nu har vi finalkursen för första året på utbildningen. En kurs som summerar allt vi har lärt oss, en av kurserna som är själva ledmotivet för hela utbildningen där vi får jobba mot riktiga arbetsgivare och känna oss viktiga och duktiga.
Jag vill bara hem till David, vill att det ska bli sommar. Den här sommaren kommer att bli så himla fin.
Jag tror att min motivation till skola, pendling och att jag ens accepterar att jag inte har något boende i Halmstad, är att jag har kärleken och utbildningen på de ställen jag pendlar mellan.
Jag försöker se framåt, se det positiva. Jag har världens finaste pojkvän, vänner och valet av min utbildning känns bara mer och mer rätt för varje vecka. Jag känner att jag utvecklas i rätt riktning.
Tänk vad en liten detalj kan dra ner hela tillvaron. Jag hoppas att ingen behöver läsa det här. Men om någon ändå gör det får denne en inblick i hur livet är för mig just nu.
J
Inom mig kommer den här månaden dock inte bli lika glad. Det är tungt nu. Jag känner mig bara besvärlig och månaden har inte ens börjat. Mitt kontrakt på min lägenhet har gått ut och jag pendlar 5h om dagen eller sover hos kompisar när det krisar.
På något sätt känns allt mer ensamt nu. Ångesten stiger mig upp över öronen. Hela tiden måste jag ha koll på hos vilken kompis jag har min väska och om det är okej att den står där. Just nu blir det ett så centralt ämne i mitt huvud att det tar upp en stor del av min energi.
Mina vänner är guld. De ställer upp, erbjuder soffor, madrasser och sällskap. Samtidigt är jag trasig inuti. Jag tycker att jag tränger på. Jag vill bo själv eller med David, inte i en resväska.
I skolan går det bra. Nu har vi finalkursen för första året på utbildningen. En kurs som summerar allt vi har lärt oss, en av kurserna som är själva ledmotivet för hela utbildningen där vi får jobba mot riktiga arbetsgivare och känna oss viktiga och duktiga.
Jag vill bara hem till David, vill att det ska bli sommar. Den här sommaren kommer att bli så himla fin.
Jag tror att min motivation till skola, pendling och att jag ens accepterar att jag inte har något boende i Halmstad, är att jag har kärleken och utbildningen på de ställen jag pendlar mellan.
Jag försöker se framåt, se det positiva. Jag har världens finaste pojkvän, vänner och valet av min utbildning känns bara mer och mer rätt för varje vecka. Jag känner att jag utvecklas i rätt riktning.
Tänk vad en liten detalj kan dra ner hela tillvaron. Jag hoppas att ingen behöver läsa det här. Men om någon ändå gör det får denne en inblick i hur livet är för mig just nu.
J
Mot solen
Det var ett bra tag sedan jag yttrade mig här. Har funderat på bloggen den senaste tiden men inte haft något att skriva om. Att ingen läser här ser jag inte som något problem. Känslan att kunna skriva av sig in public utan att någon läser är ganska härlig.
Jag har precis inlett min tredje vecka på högskolan. Det känns fortfarande helt ofattbart att jag har börjat att på sikt få en riktning på mitt liv. Jag går inte runt med ångest över den låga lönen jag har, eller funderar på vad jag ska arbeta med i framtiden. Jag tror att jag vet det nu.
Jag börjar bli lugn
men vågar jag det?
Släpp alla tankar
men vågar jag det?
Släpp alla tankar
Hall of fame
Ibland undrar jag när jag ska vakna upp ur min dröm. Det är nästan så att jag kan bita mig i armen för att se om det händer något, men nej, jag får bara bitmärken och ont.
Hur kom det sig att världens finaste kille ville ha mig? Och hur kom det sig att jobbet jag velat ha, sedan ett par år tillbaka, blev mitt?
"Tänk att få jobba på Espresso House!"
Ren lycka!
Då vill jag vara med. Där
Låt mig vara, låt mig vara
Lite till
Jag är inte beredd att gå än
Låt mig finnas, låt mig finnas
Lite mer
Jag är inte beredd att dö än
Inte än
<3
We can burn brighter than the sun
Nu är jag redo att åka hem. Måste bara vänta ut att snön försvinner först. Nu när jag hoppas på vår, får vi minusgrader. Jävla oflyt. Jag vill ju hem. Speciellt en kväll som den här.
Send me an angel
Ingen är perfekt. Det är det som gör oss mänskliga, va?
Wild ones
Jag har världens bästa vinter! Jag vill knappt åka hem. Jobbet känns bara som ett tidsfördriv, inget jobbigt jobb på det sättet även om vissa dagar är väldigt mycket stressigare än andra. Här har jag vänner för livet. Här är jag mig själv fullt ut. Usch vad jobbigt det kommer bli att åka hem. Så bra allt blev! Jag som var så orolig.
Det är inte jättelångt kvar på säsongen nu och snön börjar gå bort. Även här börjar det kännas som vår. Så härligt, så tråkigt.
Kände att det var dags för en uppdatering. Jag älskar Lofsdalen!
Jag har:
Det är inte jättelångt kvar på säsongen nu och snön börjar gå bort. Även här börjar det kännas som vår. Så härligt, så tråkigt.
Kände att det var dags för en uppdatering. Jag älskar Lofsdalen!
Jag har:
- Träffat några av Sveriges bästa människor
- Åkt skoter till jobbet varje dag
- Åkt på spontanresor till Sälen, Vemdalen, Idre mm
- Dansat tills de tände lamporna för stängning
- Kommit hem i gryningen
- Legat still på en soffa och tittat upp i taket en hel dag efter en utekväll (aldrig mer!!!)
- Jobbat 17h i sträck
- Åkt pulka bakom skotern
- Sovit över i en kåta mitt i skogen med Converse på fötterna
- Varit ute i -36°C
- Gjort saker mamma aldrig kommer att få reda på
- Missat ett norrsken
- Suttit och pratat om allt mellan himmer och jord tills fram på morgonen
- Bowlat i MASSOR
- Hängt på After Ski
och massa massa mer. Återigen, jag älskar Lofsdalen
Peace in a time of war
Jag är som ett barn på julafton! Sedan jag flyttade hit har jag inte haft speciellt mycket internet mer än mobilen, men idag är det bytt och nytt och fungerar än så länge (peppar peppar) felfritt! Woohoo!!
Något annat som är värt att nämna är att jag får finbesök av David på fredag och att samtal från Linnea och Alexandra gjorde min dag ännu bättre!
Det går bra nu. Riktigt bra!
Något annat som är värt att nämna är att jag får finbesök av David på fredag och att samtal från Linnea och Alexandra gjorde min dag ännu bättre!
Det går bra nu. Riktigt bra!
Do you know me
För första gången sedan jag kom hit känner jag mig inte helt 100%. Ikväll är jag bara 85%. Jag har blivit förkyld och tvingas acceptera att jag inte ska hitta på något ikväll. Det borde jag ha accepterat redan igår.
Nu nyser, snorar och hostar jag. Så fort jag går ut börjar mina ögon rinna av kylan. Ja, tacka vet jag termobyxor, mössa och mina lila fina Hestra-vantar!
Jag saknar några godbitar. En godbit som jag lämnade kvar hemma, en familj som också lämnades kvar hemma och en godbit som på kort varsel blev tvungen att åka söder ut.
På något sätt längtar jag till dagen då jag tar mitt pick och pack och drar söder ut, jag också. Men inte riktigt än. Jag har det så bra här. Det var längesedan allt kändes så himla bra trots en saknad av livet där hemma och en förkylning som kom väldigt olämpligt. Allting känns en aning kluvet, men vad gör det?
Nu ska jag sova bort förkylningen!
Nu nyser, snorar och hostar jag. Så fort jag går ut börjar mina ögon rinna av kylan. Ja, tacka vet jag termobyxor, mössa och mina lila fina Hestra-vantar!
Jag saknar några godbitar. En godbit som jag lämnade kvar hemma, en familj som också lämnades kvar hemma och en godbit som på kort varsel blev tvungen att åka söder ut.
På något sätt längtar jag till dagen då jag tar mitt pick och pack och drar söder ut, jag också. Men inte riktigt än. Jag har det så bra här. Det var längesedan allt kändes så himla bra trots en saknad av livet där hemma och en förkylning som kom väldigt olämpligt. Allting känns en aning kluvet, men vad gör det?
Nu ska jag sova bort förkylningen!
Looky looky
Idag är det en hel månad sedan jag lämnade såsen! Så konstigt. Det känns som om jag kom hit förra veckan samtidigt som det känns som om jag har känt folket här i flera år! Men vilket grymt gäng!!
Idag tog vi skotern och ett par pulkor och gick ner till sjön och åkte pulka efter skotern! Sånt får jag en såndär kick av, när det går fort och det inte är helt ofarligt! Woopidoo!
Imorgon taggar jag jobb igen! Tjing
Paradise
Jag vaknade upp till en av årets finaste dagar! Visserligen vaknade jag för sent för att åka till backen, så en promenad med goa tjejer fick det bli! Imorgon planerar vi dock för en grym dag i backen! JAJA JAA!!
Jag har det bra!
Jag har det bra!
Aldrig ensam
Jag har skrivit ett par inlägg som aldrig har blivit publicerade. Varför vet jag inte riktigt, har bara inte blivit klar och fått andra planer och slängt ihop datorn och inte kommit tillbaka på ett tag. Men nu!
Min nyårskväll var riktigt bra! Med ett grymt gäng på Hovärken dansade jag ut 2011. Sedan dess har jag hunnit jobba, fira Lilla Nyår (en vecka efter vanliga nyår), vara i Åre, hänga med folkisfolk och kvadda bilen. Inget allvarligt, efter 20 minuter i verkstan var den som ny igen (ja...).
Nu är jag tillbaka i Lofsdalen. Tråkigt att lämna så härligt folkisfolk, men samtidigt så skönt att vara hemma igen!
Där avslutar jag. Lever gör jag ju i alla fall!
Min nyårskväll var riktigt bra! Med ett grymt gäng på Hovärken dansade jag ut 2011. Sedan dess har jag hunnit jobba, fira Lilla Nyår (en vecka efter vanliga nyår), vara i Åre, hänga med folkisfolk och kvadda bilen. Inget allvarligt, efter 20 minuter i verkstan var den som ny igen (ja...).
Nu är jag tillbaka i Lofsdalen. Tråkigt att lämna så härligt folkisfolk, men samtidigt så skönt att vara hemma igen!
Där avslutar jag. Lever gör jag ju i alla fall!
Uppis
En snabb uppdatering innan jag ska iväg till jobbet.
Jag har det himla fint, de kallar mig Lotten här, jag bor i ett hus med 5 andra, ikväll ska vi som inte jobbar åka upp till Hovärken på nyårsfest, ikväll ska det bli kallllllllt (-12 sisådär) och jag ska ha nylonstrumpor, på mitt jobb finns Sveriges godaste gulaschsoppa.
Nu ska jag bli upphämtad. Tjo
Jag har det himla fint, de kallar mig Lotten här, jag bor i ett hus med 5 andra, ikväll ska vi som inte jobbar åka upp till Hovärken på nyårsfest, ikväll ska det bli kallllllllt (-12 sisådär) och jag ska ha nylonstrumpor, på mitt jobb finns Sveriges godaste gulaschsoppa.
Nu ska jag bli upphämtad. Tjo
Make it real
Här ska jag nog klara av att leva ett tag! :)
Mer jul
Och så var julafton över för det här året också. Jag har haft en himla fin dag och kväll trots kaos i mitt huvud. Det känns inte helt lätt att flytta till ett ställe där man inte känner en själ. Men jag har ju mina egna sängkläder i alla fall. Hoppas att det går bra med det.
Dagen började med julfrukost, följt av skidåkning. Tyvärr är inte jättemånga backar öppna än, men det som är öppet är ändå rätt bra. Jag och pappa åkte och köpte ett par skidor till mig och jag fick blåa stavar. Så fint, så himla fint! Lite senare bar det av till familjen Jorlöv för traditionellt svenskt julfirande. God mat och fina julklappar. Bättre kan det inte bli, eller? Om man bortser från mitt huvud som ropar frågetecken till höger och vänster. Det blir nog ordning på det också!
Nu ska jag somna för att orka med ytterligare en dag i backen imorgon. Puss alla fina <3
Dagen började med julfrukost, följt av skidåkning. Tyvärr är inte jättemånga backar öppna än, men det som är öppet är ändå rätt bra. Jag och pappa åkte och köpte ett par skidor till mig och jag fick blåa stavar. Så fint, så himla fint! Lite senare bar det av till familjen Jorlöv för traditionellt svenskt julfirande. God mat och fina julklappar. Bättre kan det inte bli, eller? Om man bortser från mitt huvud som ropar frågetecken till höger och vänster. Det blir nog ordning på det också!
Nu ska jag somna för att orka med ytterligare en dag i backen imorgon. Puss alla fina <3
So long losers!
Nu är jag på väg mot snön. God jul <3
All this way
Naima och Britta, ni är så himla fina!! ♥
