Do you know me

För första gången sedan jag kom hit känner jag mig inte helt 100%. Ikväll är jag bara 85%. Jag har blivit förkyld och tvingas acceptera att jag inte ska hitta på något ikväll. Det borde jag ha accepterat redan igår.

Nu nyser, snorar och hostar jag. Så fort jag går ut börjar mina ögon rinna av kylan. Ja, tacka vet jag termobyxor, mössa och mina lila fina Hestra-vantar! 

Jag saknar några godbitar. En godbit som jag lämnade kvar hemma, en familj som också lämnades kvar hemma och en godbit som på kort varsel blev tvungen att åka söder ut. 

På något sätt längtar jag till dagen då jag tar mitt pick och pack och drar söder ut, jag också. Men inte riktigt än. Jag har det så bra här. Det var längesedan allt kändes så himla bra trots en saknad av livet där hemma och en förkylning som kom väldigt olämpligt. Allting känns en aning kluvet, men vad gör det?

Nu ska jag sova bort förkylningen!

Kommentarer

Lämna ditt spår:

Ditt namn:
Kommer du tillbaka?
Din mail: (bara jag ser)

Din blogg jag kan besöka:

Ordet är fritt:

Trackback