Go ahead

Kaffet har gjort sitt, än en gång. Mumma.

Med nymålade babyrosa naglar är det helg på riktigt och Växjö kallar imorgon. En bästa vän som tappades bort har hittats igen. Alla pusselbitar faller på plats och jag ler. Det går bra nu!



Mobilio

Jamen fett! Nu kan jag blogga från telefonen! Måste ju testas liksom.

Snygga bruuuds. BÄM


Fml

Kicks och jag tog en promis. Hittade en bil och log för oss själva. Vissa lyckas bättre än andra!



Part of it

Telefonen ringde tillslut. Strax före jul flyttar jag från den här hålan. Åååh!

Jag har himlen runt hörnet

Att vänta på ett litet, ynka, men otroligt viktigt samtal gör mig näst intill galen. Men bara näst intill. Sedan igår morse har jag haft stenkoll på min telefon, släpper den inte ur sikte, i varje fall inte ur tanken. Ååååh.

PW fo sho

Efter att ha gått inne och snorat i tre dagar tog jag mig idag i kragen och gick ut för en POWERWALK. Det låter så bra att säga att det var det i alla fall. Då tänker man på en blond tjej i tighta kläder med uppsatt hår som går och håller i sin iPhone med de vita lurarna i öronen. Inget fel, jag hade också vita lurar, dock inte den rätta outfiten. Men vafan, svarta converse slår väl allt i alla fall (bortsett från att jag fick lite skoskav)?

Tagga jobb imorgon kväll? Döhhhda mig. 19-03. TAGGARÅÅ. 

K. Jag slutar lacka nu och sover istället. Chop

Jag saknar en pajk. Rätt bra och så.





Under löven

Jag var på Maxi och handlade igår. Man kan ju inte sitta hemma jämt. Det jag möttes av på Maxi var världens pensionärsparty. Vissa hade roligare än andra. "Ingvar, minns du om det var något kvar i filpaketet från imorse?" Jag insåg att bilden av att männen motvilligt går omkring med kundvagnen medan kvinnorna håller koll på listan och plockar i varor faktiskt stämde fullt ut. Det var lite annan stämning än när stressade 40-åringar på väg hem från jobbet i all hast ska samla sig och fundera ut vad som behövs i kylskåpet. 

När jag stod i hissen upp till parkeringshuset igen stod tanterna och pratade med varandra om vädret. Jag bara väntade på kommentaren "Jamen vi ses väl i hissen nästa vecka också eller?". Tyvärr kom den inte men hur som helst så var det ett väldigt härligt maxibesök! 

Just för tillfället känner jag att saker och ting löser sig. Min vardag går upp och ner hela tiden, något som kan göra mig smått förvirrad. Men nu är bäste bror hemma, Louise och jag drar på roadtrip till Växjö på fredag och imorgon gäller fika med Kicki! 

Klockan är snart halv 2 och bror min väcker mig runt 7. Dags nu kanske? 

Love yah

The air tonight will make you breath

En dag som idag önskar jag faktiskt att jag var religiös, att jag hade något större att tro på som hjälpte mig när det var som allra värst. Visst, personer jag har pratat med säger att det bara är att börja tro. Men så enkelt är det inte. Jag måste kunna tro på något innan jag sedan kan göra det fullt ut. Luddig förklaring, men jag kan helt enkelt inte tro på något jag inte tror på. Anledningen till att jag vill vara religiös är finaste Emma. Vi har känt varandra ganska länge nu faktiskt, sedan typ... högstadiet någon gång. Som 20-åring har hon blivit diagnostiserad till akut leukemi. 

Allt känns totalt orättvist, att en helt prickfri tjej på 20 år ska få cancer. Jag tänker ofta när det gäller speciellt hudcancer, som mamma pratar om när jag solar (vilket är rätt sällan), att det aldrig skulle hända mig. Men det hela blev nu lite mer verkligt och jag insåg att en sjukdom verkligen kan drabba vem som helst. Jag hoppas med hela mitt hjärta att allt går som det ska för min fina!! 

Kärlek

Perfectly lonely

När man jobbar frukost är man ganska ensam om man bortser från några kunder som kommer in lite då och då. Det innebär att man får en hel del tid för sig själv då man går runt och pysslar med annat. När man får tid för sig själv tänker man. Så tänkte jag i alla fall. Självklart går min hjärna på höga varv, men konstigt nog inte lika höga som jag förväntade mig när jag för två veckor sedan började jobba frukosttider. Men jag måste nog ändå säga att timmarna mellan 06.30 och 10.00 är de timmarna på dygnet jag tänker mest nu för tiden, i alla fall när jag jobbar. 

Jag tycker inte om problem. De skjuter jag åt sidan. Jag tycker heller inte om att överanalysera bra saker så att det blir en negativ klang på det hela. Det skjuter jag inte åt sidan, jag överanalyserar ändå. Jag är en person som analyserar gång på gång. Egentligen tror jag att många gör det, speciellt tjejer. Jag kan gå och tänka ut handlingar som ännu inte gjorts, kommentarer som ännu inte sagts och blickar jag ännu inte har fått bara för att få det att låta negativt och för att än en gång trycka ner mig själv ännu lite längre in i skosulorna. Kanske är det egentligen ingen bra idé att låta mig jobba frukosttider... Men det har sin charm. Det är härligt att min högsta önskan är att gå och lägga mig när klockan är 22. Jag känner mig lite yngre, lite fräschare och lite viktigare. 

Det är nog precis det jag önskar att vara nu förresten - lite yngre, lite fräschare och framför allt lite viktigare. I övrigt trivs jag som fisken i vattnet! 

Birds of prey

Jag tror att jag snart har landat i ett liv som anställd. Jag går upp i tid på morgonen och kommer hem som vanligt folk på kvällen. Det jag dock ännu inte har lyckats med är matlådan. Det är så himla enkelt att äta på jobbet, dvs hamburgare eller sallad, men usch vad tråkigt det börjar bli. Å andra sidan är det inte så att man längtar efter pasta när man väl sitter där med sin Grilled Chicken Gourmet... 

Och samtidigt som jag kan vara en av de lyckligare människorna på denna jord finns det saker som ligger och skaver. Närmare bestämt två specifika saker vilka jag bara inte kan släppa, och vilka jag bara inte får släppa. Jag tänkte först skriva att jag inte heller vill släppa dessa, men vid närmare eftertanke blev jag lite osäker. Men för att lyssna på mitt inre hjärta som vill allt väl, så vill jag inte släppa dessa saker heller.

Ikväll har jag haft en fin kväll med tre finfina tjejer! En efterlängtad kväll över varsinn kopp te gjorde susen!



25

Det finns så mycket att skriva, men det är så svårt att få ut det i konkreta ord. Förutom att mina fötter inte riktigt är vänner med mig och att jag måste vända på dygnet två gånger på tre dagar den här veckan går det bra nu. Riktigt bra. 


Jag låter Prins Oskar Linnros vara med på ett hörn.



Stuck in the moment

Ikväll somnar jag med en fin känsla inombords. Solskenet kom efter regnet. Idag började en ny epok - arbetslivet. Hur det kändes kan jag inte riktigt svara på. Det känns mer som en förlängning av sommaren. Rimligt? 

Jag fick minst sagt en bra start i alla fall! Puss

Nu måste vi dra

Några dagar i Fjällbacka och jag är helt slut. Glad fast samtidigt en aning osäker på saker och ting. Men gud vilket bra ställe, det där Fjällbacka. Ta mig tillbaka, någon?



Rehab

Jag har insett att jag är ung och har väldigt roligt, väldigt ofta. Jag lever livet precis som man när man var yngre tänkte att ungdomen skulle vara. Uttrycket "ung och dum" kommer till användning även när det gäller mig. Vissa saker får mig dock att ha lite mindre roligt. Jag försöker att hålla mig lugn utan att spåra ur. Men snart går det fan inte längre. Än så länge sjuder jag bara, men det dröjer inte länge tills jag börjar koka. Kommer inte solsken efter regn å andra sidan? 

Hör av dig

Time machine

I natt somnar jag lycklig

Jönköping vs Alingsås

Jag har kommit in på högskolan i Jönköping. Det verkar vara en rolig utbildning - grafisk design och webbutveckling låter ju inte annat än roligt! Men frågan är om det är rätt? Där är jag tveksam. Jag vill flytta hemifrån, starta ett nytt kapitel (klyschigt, jag vet) och få förändring i mitt liv. Samtidigt vill jag inte lämna den här trygga och tråkiga hålan där man får allt serverat på silverfat. Jag vill helt enkelt inte bli vuxen än.

Det återstår att se hur lång tid det dröjer tills jag tackar nej till Jönköping.

Seasons of love

Jag och mams åkte på cykelsemester i torsdags.

Run to the hills

Klockan är 04.57 och jag är klarvaken. Morgontidningen har kommit för längesedan och fåglarna kvittrar för fulla halsar. I natt har jag avverkat ytterligare 10,5 h på McDonalds, ett pass jag hade ont i magen för hela dagen tills jag började. Iron Maidens publik var inte att leka med om man säger så. Som tur var gjorde J dagen bättre med lite chill på stan innan jobbet! Mina fötter känns som två degklumpar och huvudet går fortfarande på fullvarv. Men jag dog inte i alla fall! 

Nu ska jag försöka sova några timmar. Peace

Snack

Igår var en jobbig dag. Jag gjorde absolut ingenting alls förrän det var dags för jobb kl 18. Jag kände mig i allmänhet väldigt konstig och skyllde på vattenbrist utan att göra något åt det. Mitt linne jag har under själva jobbtröjan kunde jag dock vrida ur redan efter 30 minuter. Det borde inte vara tillåtet att arbeta i 40°C.

En av de värsta signalerna som finns är då en det kommer en bil i drivern när det är rush och redan mycket att göra. Jag ville bli våldsam och misshandla just den signalen. Tråkigt bara att man inte kan slå på ljud. Jag fick låta bli att bli våldsam och istället fokusera på allt jag hade att göra. När jag åkte hem var jag så trött att jag nästan började gråta. Oj, vad hemskt det låter. Det var hemskt. Idag är det nya tag. 4h. Jag tror att det ska lösa sig.

Stars 4-ever

Glad midsommardag, typ



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0