Jag kommer, jag är nästan där!

Grattis Malin! Var där en sväng idag och fick tårta, god tårta och snygg tårta! Hon är grym på tårtor den där tjejen!

Spelat med Helena har jag också gjort. Sista repet innan konserten nästa vecka... Hur ska det gå, tro? Usch. Jag vill ha gjort det men jag vill inte göra det... Ah. Jag ska spela så det glöder i alla fall!

När det gäller musik framför allt har jag börjat - tack vare min lärare - att tänka i bilder. Tänker man musiken i bilder och situationer fattar man hela grejen direkt. Ett exempel idag var då cellon och pianot har väldigt olika stämmor, där det knappt går att räkna sig fram till var man är och då det är bara att köra på och hoppas på att man är rätt. Tänk dig att två människor är ute och går. De går i precis samma takt med fötterna men de pratar olika språk. Dessutom är båda väldigt mån om att få sina saker sagda så att de nästan pratar i mun på varandra och stämningen blir näst intill irriterad. Ja, det är svårt att förklara eftersom ni som läser inte har den blekaste aning om vad jag pratar om, men när man spelar så blir allting så himla tydligt! Det jag tänkte komma fram till är att jag inte bara när jag spelar cello väljer att se saker i bilder och situationer utan att det fungerar hela tiden. Stycket jag ska spela nästa vecka skulle jag kunna berätta en hel historia om, lite osammanhängande på vissa ställen men ändå... Jag tror jag vet hur kompositören tänkte när han skrev sitt verk. 

Mat på g eller?

Kommentarer
Anonym säger:

Jag fattar precis! Får fortfarande samma bilder i huvudet då jag spelar ( Om jag spelar) Gamla låtar. Detta fungerar dock endast då jag spelar utan noter! Vilket var några år sedan, alltså består mina bilder av enorma röda rutschkanor vattenpölar och underjordiska gångar... Hur som hälst, jag förstår!

2011-04-02 @ 22:31:01
Britta säger:

2011-04-02 @ 22:31:46

Lämna ditt spår:

Ditt namn:
Kommer du tillbaka?
Din mail: (bara jag ser)

Din blogg jag kan besöka:

Ordet är fritt:

Trackback